katapulten.blogg.se

Tänk dig att du slungas ut i tomma intet. Du har ingen aning om hur snabbt du färdas och inte heller var du ska. Lite så har mitt liv alltid varit.

Monster i träningslokalerna

Publicerad 2014-03-26 21:42:00 i Allmänt,

 
Skrattade inombords idag när jag frågade några du-ser-ut-som-gravidmage-fast-det-är-bara-en-herrans-massa-öl-män snällt om jag kunde få låna lyftstången efter att de var klara (de satt på en bänk och gjorde "bänkpress"). De flinade tillbaka med sina upp-pumpade muskler som skulle behöva sig en rejäl dos med stretching och svarade på knackig engelska "öhh yes...haha!"
 
Körde några frivändningar när jag väl fått stången bara för att få dem att hålla truten.
 
 
 
Min far frågar mig alltid varför jag tränar så mycket.
Jag tycker själv att jag tränar ganska normalt (utifrån min förmåga) eftersom jag inte lägger någon "press" på mig längre (som jag gjorde då jag tävlade i friidrott). 
 
Mitt svar på min pappas fråga får bli följande: Utan träning tror jag  faktiskt inte att jag hade tagit mig igenom allt som jag varit med om i mitt liv.
Med andra ord: Är jag stark i kroppen, blir jag stark i knoppen!
 
Vad blir du stark av?
 
Godnatt kära läsare
 
 

Den speciella resan

Publicerad 2014-03-21 12:06:00 i Allmänt,

“Be yourself; everyone else is already taken.”

-Oscar Wilde
 
 
Det är så fantastiskt att kunna förvandlas till den man verkligen vill vara. Varje ny dag vaknar jag upp och undrar vad som ska hända idag. Hur jag kommer må och vad jag kommer göra.
Kommer någon påverkas av mig?
 
Jag kan radera mitt förflutna samtidigt som jag kan bygga upp något helt nytt. Det finns inga gränser, vill jag något, då försöker jag finna det. Ångrar jag mig, då tar jag det tillbaka. 
 
Historien om Sayhk Nazim
 
För några år sedan bestämde jag mig för att åka på en speciell resa till Turkiet för att träffa Maulana Sayhk Nazim, den högsta ledaren av Sufi religionen. 
 
Sufism är en mystisk gren av Islam. Historiskt sett är Buddhism och Sufism väldigt nära. De delar båda koncept och läran om hur man ska leva för att underhålla kärlek till sitt liv och andras. Eftersom jag känner mig nära Buddhismens lära ville jag åka på denna spirituella resa. 
 
Vad jag hade hört innan jag åkte var att träffa Sayhk Nazim är en väldigt omtyckt man och hans spirutuella skugga omfångar många i hans närhet. Inom Sufismens anhängare klassas Sayhk Nazim som Dalai Lama är för Buddhismen. 
 
För mig var tiden då jag besökte honom helt rätt. Jag hade precis kommit tillbaka från USA och var orolig att mina drömmar till att bli läkare inte skulle uppfyllas. Jag sov väldigt dåligt om nätterna och många av mina dagar inkantades av negativa tankar. 
 
Mitt mål med resan var att försöka finna ett lugn, men även för att utveckla min förmåga att inte döma andra och leva en vecka som muslim. 
 
Lägret, som gäster kommer till för att träffa Sayhk Nazim, och där även jag tillägnade min vecka är bland det vackraste jag varit i. Där växer apelsinträd fulla med frukt, blommor i alla dess former och luften är fylld med kärlek. 
 
För att inte känna några genus-ojämnheter hade männen ett eget läger, separat från kvinnornas- vilket för mig genast kändes väldigt naturligt. Man kunde vara sig själv. Alla som jag träffade lös av glädje och omtänksamhet. Vissa var troende muslimer, andra var inte det- och det var ok. Alla var där för olika skäl. 
 
Det är väldigt svårt att beskriva känslan jag hade för dig som aldrig besökt den här platsen.
Jag är ingen religös person och jag tror inte på övernaturliga platser, men människor som entrade Sayhk Nazims läger knöts samman på ett onaturligt sett. 
 
Ett exempel var när jag träffade N. Hon höll just på att hålla en diskussion med en annan kvinna när jag för första gången gick in i lägret. Samtalet handlade om hur hon behövde ha tag på någon från Sverige för att hjälpa henne att lansera hennes bok. Självklart sade jag till N att jag var från Sverige och de båda kvinnorna blev knäpptysta- det var inte ofta platsen besöktes av svenska kvinnor. 
 
Jag fick höra av många att de hade drömt om Sayhk Nazim och att han hade tillkallat dem i deras drömmar. Så hade även N kommit till platsen.
 
Vi blev goda vänner och jag besökte N i hennes hem och träffade hennes lilla son under hela veckan jag tillbringade i Turkiet. 
 
Dagarna tillbringade jag med vänner, med själv i mina egna tankar eller mediterade, dansade och bad. Vi lagade alla mat tillsammans, åt och pratade långt in på kvällarna. Allt var så naturligt. Det häftigaste var att jag var KONSTANT GLAD. Jag log och skrattade hela dagarna, mitt hjärta var uppfyllt med kärlek och hopp. Jag önskar alla denna magnifika livskänsla. 
 
Vissa morgonar blev jag inbjuden till en otroligt vacker stenbyggnad där vissa kvinnor gick för att be. 
Stenrummet de bad i hade fyllts med ljus och med deras vackra sufistiska sånger fylldes även mitt inre med härlig energi. Mina ögon tårades för att det var så vackert- jag kunde sitta där för alltid.
 
Jag blev även bjuden på deras fantastiska frukostar med nybakat bröd, egengjord honung och marmelader. 
 
Jag fick träffa Sayhk Nazim två gånger under min vistelse. 
Första gången jag såg honom stannade han vid mig och tittade in i mina ögon. Denna 80-åriga man hade ögon som ett barns. Man kunde inte sluta att le. Han såg så snäll ut och hans Energi smittades av till alla i närheten.
Han tittade på mig och gav mig det islamska namnet "Horia" som betyder ängel.
 
Jag vet inte om jag är någon ängel än, kanske bestämmer jag mig för att vakna upp som en imorgon? =)
 
Maulana Sayhk Nazim
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

DET ÄR OK...(även fast man har gamla ägg)

Publicerad 2014-03-13 22:42:00 i Allmänt,

 RAKETVECKAN ÄR SNART ÖVER...
 
 ...och gud vad jag har lärt mig saker. Bland annat hur man ställer patientintervjuer och analyserar dem, hormonernas funktion i diverse kroppsdelar vi har och en hel del mer. MEN den största potionen information har jag fått utav tre olika professorer ca 30 gånger denna vecka... och det är ATT MAN INTE SKA VARA FÖR GAMMAL FÖR ATT HA BARN. 
 
You see, här i Polen ansågs det för tio år sedan att man var en "gammal mamma" vid 25 års ålder...med det sociala liv vi har idag har ribban tack-och-lov höjts till 35 år..och där står vi alltså nu (Polsk statestik).
 
Att vara 28 jordsnurr och gå på läkarlinjen med många av mina kollegor som är ett x antal år yngre än vad jag själv är har jag faktiskt aldrig reflekterat över. Kanske för att jag är ganska barnslig, eller för att de är så jäkla mogna. Men nu, helt plötsligt har det smällt ned som en smällkaramell och jag har fått sådär lite för många och främmande mammakänslor samt en liten bit ångest för att jag har ca 4 år kvar av utbildningen. 
 
Våra doktorer här på skolan säger att hjärnan har otroliga krafter över vår kropp. Tänkte att jag skulle skicka ned lite goda tankar till mina ägg så att de "sparar formen" ett tag till =)
 
och om det inte går ---->
 
flyttar jag till Tyskland där det anses vara en "gammal mamma" först när man är över 45 =)
 
 
 
Gladaste sanningen ikväll: DET ÄR OK!
 
 
 
Här är Nino Jr. Han har jag fått utav min underbara pojkvän =)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Om

Min profilbild

Jag heter Siri, är 27 år och bor för tillfället i Gdansk, Polen, där jag studerar till läkare. Jag känner mig lite som Alice i Underlandet. Jag hoppar liksom gärna ned i mystiska hål för att se vad som finns på andra sidan. Så har jag alltid gjort och kommer alltid att göra- varför? Det gäller bara att ha rätt inställning! =)

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela